Kostcoach - hitta din egen väg

 

Jag fick häromdagen en fråga om jag inte kunde skriva om den där djungeln av dieter hela Sveriges befolkning nu snart har hört talas om. Det skrivs om dem överallt. "Gå ner 10 kg på en månad, testa nya superdieten". "Lagt på dig över jul? Prova 5:2". "LCHF, tappa kilon". Ja, ni förstår min poäng. Det handlar om att rasa i vikt. Om att fixa till kroppen och vikten snabbt. För tålamod, det har vi ju inte. Det får inte ta lång tid, resultaten ska komma snabbt och det ska också vara hyfsat lätt. Det här inlägget kommer jag att fokusera på mina tankar och erfarenheter kring detta ämne, mer ingående kring alla de olika dieterna kommer jag skriva om senare här i bloggen. Ett steg i taget!

 

En del människor blir motiverade och har tur i att hitta en diet som faktiskt passar dem, vilket självklart är riktigt häftigt att se! Det är grymt härligt att se en person som länge kämpat med sin viktnedgång som känner att den där nya kosthållningen fungerar, att energin sprudlar. Det är dock så otroligt många som inte trivs utan istället blir förvirrade och inte vet vad de ska ta sig till. Som inte får de där resultaten. Som ser den där vännen som gått ner 10 kg och tänker att - "det där fungerar ju, jag vill också!". Sen - ingenting. För det är faktiskt så, allt fungerar inte likadant för oss alla. Det är lite där skon klämmer för mig då det gäller ordet dieter, det behöver finnas en större förståelse för att vi är individer med olika behov och kroppssammansättningar. Allt fungerar inte på alla. Det är lätt i teorin, en diet som fungerar för varje människa. Det är i praktiken svårigheterna sedan kommer.

 

"Men du då?", kanske ni tänker. Min historia kring mat är lång, och dieter är absolut en del av den. Några veckor testade jag 5:2-dieten, därefter provade jag under en lång period att dra ner på kolhydraterna. Helt fel för min kropp. Helt fel. Det där med att inte käka mer än 500 kcal 2 dagar i veckan - nej. Det gick och jag mådde hyfsat bra, men de där dagarna jag fick äta "vad som helst" - hur tror ni jag utnyttjade dem? Åt de mest näringsrika måltiderna jag någonsin gjort? Tvärtom, jag åt allt jag kunde komma åt. "Det får man ju de där resterande 5 dagarna". 

 

När jag drog ner på kolhydraterna då? Ännu mer fel. Det var något min kropp och mitt psyke gjorde uppror mot. Jag gick ner i vikt, men jag mådde så otroligt dåligt. Jag kände mig orolig, trött och hade väldigt lätt till tårar. Under utbildningen såg jag sambandet, den dagen vår kursledare sa "ni får aldrig ge en klient som har lätt för att känna oro och ångest en kostplan där ni utesluter eller ligger lågt i E% på kolhydrater" så gick det upp ett litet ljus. Något jag visste sedan tidigare blev allt mer uppenbart, den stora kopplingen mellan mental hälsa och det vi stoppar i oss i form av mat. 

 

Min lärdom blev att jag behöver kolhydrater i min kost. Även om alla de där jag läst om mådde bättre än någonsin på en lågkolhydratkost så gjorde inte jag det, och även om kilona försvann så försvann också en stor del av min glädje och energi. Det gäller att prioritera och att se vad som faktiskt fungerar för just mig, så enkelt är det.

 

Jag gjorde precis en sökning på google efter just dieter och fick upp dessa två rubriker. Ännu en anledning till att man nästan blir knäpp av alla olika råd och rön som kommer kring det här. Mitt tips till er alla är att sluta läsa skvaller eller vad alla andra lyckats med i form av dieter och kost. Ifall du känner för att prova något nytt och vill testa en diet så råder jag dig att läsa ren fakta angående vad man får lov att äta, vad dieten innebär samt framförallt att du lyssnar på dig själv gällande hur du fungerar. Det är du som ska klara det här, som ska göra en livsstilsförändring. Smaka på det ordet lite. Livsstil. Det är så mycket mer än att klara en diet i 10 dagar. Eller hur?